.

Viktigt!

Hälsa är viktig och du måste ta del av friskrivning- / disclaimer- sidan om du skall vara på denna site.

Om Jeff Forssell

Jag är född i USA till en pappa som invandrade dit från Sverige och en mamma vars föräldrar invandrade dit från Sverige. Jag själv utvandrade från USA till Sverige som 18-åring 1964, och har bott här sedan dess. (Med undantag för 2*2 år  då jag arbetade i Tanzania.)

Jag studerade matematik, fysik, teoretisk fysik och sociologi på universitetet i Göteborg. Tog en Fil. Lic. examen i Fysik och gick lärarhögskolan för behörighet i Fysik/Matematik.

För lite kort om mina erfarenheter och egenskaper, utom FasterEFT, se denna presentation (pdf)

Det finns en helt fristående sajt om mina andra intressen och tjänster: TupoMedia.se

Kort om min väg till FasterEFT

Vissa erfarenheter gjorde att jag kände att vanlig hälso- och själavård missar vissa möjligheter. En intressant alternativhälsosajt nämnde att EFT kunde vara gynnsam för de flesta åkommor som folk kom till doktorn för. EFT, emotional freedom technique, skapades av Gary Craig som en förenkling av Psykolog Callahans TFT. Jag kollade Garys sajt emofree.com och laddade ner den 80-sidiga gratis manualen han erbjöd. Provade den enkla metoden och fick positiva resultat, men inte alltid. Bestämde mig för att lära mig mer och köpte hans första DVD serie (Aug 2007). Det ökade mitt intresse och bestämde mig för att ta hela Gary Craigs DVD serie (Dec 2008).

Stämningen i materialet och i nyhetsbreven var trevlig, konkret och användbar. Samtidigt fanns moment som kändes svåra för mig:  att uppöva ”intuition” och ”muscle testing”. Den uppfinningsrika EFT gänget inrymde vissa andliga inriktningar, som, även om jag kan inte motsäga de, inte tillhör mina erfarenheter. (De utmanar min vetenskapliga bakgrund i vilket fall.)

Bland de många intressanta tillämpare av EFT hittade jag Robert Smith. Han hade en mycket annorlunda bakgrund är Gary Craig, men båda har ett gott sinne för humor, en stark vilja att hjälpa inte bara individer, men världen. Robert hade en ganska svår uppväxt och pratar med en lantlig Oklahoma dialekt. Grammatiken är inte hans starkaste sida. Men han har inhämtat kunskaper från många håll och satt ihop något som kallas FasterEFT. Jag tycker bättre om Roberts förklaringsmodell. Han har över 1000 video på YouTube och hans metod verkade vara väldigt snabb och välstrukturerad. Jag bestämde mig för att satsa på hela hans utbildningspaket på en gång. Han betonar en massa helande attityder, många från NLP, som gör att hantering av problem blir rakare. Själva knackningen var också förkortad och rensad från de ”konstigaste” delarna. Han gav också många konkreta råd för hur man hanterar när en person blir överväldigad av starka känslor. (Där tyckte jag att Gary Craigs material var mer diffus.)

LEVEL 3 CERTIFICATION Jag har nått Level III i Roberts certification material på Track B (distans) och finns in hans practitioner förteckning. Jag träffade honom på en Tapping Seminar i Nederländerna i April 2011 och lyckades bli en av de frivilliga på scenen. Den helgen såg jag mycket fantastiska ”befrielser” för andra och mig själv. Jag har också gjort en 2 timmars session med Robert på Skype.

Han uppmanade mig att registrera FasterEFT.se och det har jag gjort. Denna hemsida, som du läser nu,  håller jag på fylla sedan 2011.

Jag var på 2 av dagarna på hans, tillsammans med läkaren Eric Robins, ”Heal Your Body” seminarium i Los Angeles juni 2012. Dessutom var jag på hans FasterEFT Retreat 23-25 oktober 2012 i Warsawa.  Jag var på en hel vecka Level I Track A(på plats)  med honom i Budapest April 2014 och en hel vecka på hans Heal Your Sexual Self seminar i Belfast 2014. Level II Track A i Aten 2015 (& 2016)

Min väg till FasterEFT (låånnngg version)

Min första ”äktenskapsliknande förhållande” höll på gå i kras (ca 1969). Trots att det, ”helt logiskt”, hade alla förutsättningar! Min vetenskapliga/logiska inställning kunde ett tag bara komma fram till att: När jag inte lyckades med det, trots mina försök, kanske jag borde sluta leva. Som tur var, fick jag en politiskt radikal tanke: om jag ändå skall dö, kanske jag skulle åka till Angola eller något annat koloni och bekämpa kolonialismen. De tankarna höll mig vid liv såpass länge att jag hann uppleva att det fanns folk som uppskattade mig trots mitt misslyckande.

Första sambon höll på utbilda sig till psykolog. Vi gick i någon gruppterapi som, från början, gav en hel del. Jag såg att människor som utåt sett hade ALLT man kunde önska sig: social smidighet, musikalitet, snygghet, uppnådd status (bland annat: läkare, f.d. fröken Sverige) också höll på kämpa med känslor av otillräcklighet, inte vara sedd/älskad, mm. En viss tröst i min bedrövelse var att se det. Jag lärde mig bli mer medveten om mina känslor och började kunna prata om de mera. Efter ett tag så kom ”negativa” känslor fram också, som misstro. Terapeuten vi hade, gjorde det klart, på något sätt, att såna ofina saker, som misstro, var inte välkomna och jag började bli tyst igen. Kände mig oärlig. Slutade.

Min sambo fortsatte den terapeutens utbildning och en gång inbjöd terapeuten en amerikansk Gestalt Famljeterapeut, Walter Kempler. Han bodde då i Oslo och skulle hålla en helgworkshop i Göteborg. När min sambo hade varit där ett par timmar, så ringde hon: ”Detta är kanske vad du sökte.” och jag åkte dit. Walter satte fingret på hur terapeuten använde ganska ojust manipulation för att folk skulle vara som hon ville ha det. Jag var en (alltför) förstående människa. Han ville att jag skulle lägga till ”din skitstövel” på varje sak jag sade. Kändes helt fel, jobbigt. Men alltför ofta kunde det vara riktigt och ”ärligare”.

Jag åkte på flera workshops med honom både i Sverige och i Oslo. Han var ursprungligen en läkare i Texas, en husläkare som åkte hem till folk som var sjuka. Han märkte att i de flesta fall var det inte konstigt att de mådde dåligt. Familjespänningarna var så starka! Han började då utan utbildning ta sig an hur familjerna fungerade så de kunde bli friska. Han studerade sedan hos Fritz Perls, berömd Gestalt psykolog. Fritz var väldigt duktig på att frigöra folk från begränsande förhållande. Men rätt dålig på att lära dem bygga förhållanden.

En Kempler workshop jag minns speciellt var i Uppsala. Vi var kanske 20 personer som satte i soffor i en ring i ett stort rum. Walter satt tyst och lugnt  i 15-20 minuter. Ingen sade något. Han sade, till slut: ”Någon som vill jobba med något?” Någon sträckte upp handen. ”Vad vill du jobba med?” Han visste inte. ”Vill du ha en punkt att jobba med?” ja ”Välj ut den person här som du direkt tyckte sämst om!”  Men .. men vi har just träffats. jag vet inte nog för att tycka illa om någon…   Alla tyckte synd om honom, men samtidigt så visste alla att vi alltid får omedelbara reaktioner på folk. Det kan vara värt att jobba med!

Upplevelsen som slog mig mest i den Workshopen gällde en tjej med ett riktigt stenansikte. Han pratade ett tag med henne men kom ingenvart. Tänkte gå vidare, men ångrade sig. Han gick över till henne och kramade om henne, TROTS att hon verkligen kämpade emot. Det kändes pinsamt och minuterna som gick under kampen kändes som evigheter. Vi tänkte, hon kanske anmäler honom! Varför släpper han inte henne!?

Till slut slutade hon kämpa och började gråta. Han höll om henne fortfarande. När någon minut hade passerat, så sade hon: Jag var så rädd att du skulle släppa mig!  Väl inarbetade föreställningar som ”Nej betyder nej!” ställdes på ända. Världen snurrade. Och hennes tidigare så stela ansikte hade mjuknat. Hon blev i stället vacker och inbjudande. Jag betackar mig för att bli domare i våldtäktsfall. (Samtidigt har mina studier om neuroser mm, visat mig att trauman på grund av sexuell tvång är mycket vanliga och inte alltid kvar i medvetandet.) Men jag försöker komma så långt som möjligt ifrån ”domar”attityder i alla frågor.

En av Walter Kemplers mest användbara metoder för mig är: Använd kompletta meddelanden. Ofta när vi är rädda att säga något till någon, så är det t. ex. ”Jag blir alldeles galen när du säger så där och jag vill sticka härifrån ……”. Men det är bara EN del av vad vi känner. Den andra delen som vi glömmer att säga kan vara: ”och jag är så rädd att du skall ta avstånd från mig om jag säger detta, för du är så viktig för mig.” Om vi kommer ihåg denna andra del så blir det båda lättare att säga och lättare för motparten att ta emot.

Jag hade kontakt med en del olika kollektiv. I Dalarna var det en Stockholms kille som verkade väldigt ”straight” (inte hippie eller så) men hade en konstig sak han höll på med. Han tryckte på folks fötter och de blev friska. Som vetenskapsman bör man inte förkasta något utan experiment. Jag läste på om ”Reflexology” (fotterapi) och började experimentera lite. Hälsofrågor är komplicerade. Hälsan brukar variera från dag till dag, så det är svårt att säkerställa orsakssammanhang. Jag tyckte att det verkade hjälpa rätt ofta, men det är också så att vi mår bättre av att någon bryr sig och gärna tar på en. För att kunna mäta objektivt konstruerade jag ett handtag där man kunde montera en rundad trä pinne eller en rulle. Det var plats för en serie fjädrar så jag kunde mäta hur hårt jag tryckte. Jag tryckte upp några fotkartor där jag antecknande punkter, tryckkraft och upplevd ömhet. Det som jag kan säga är: Olika människor är olikt känsliga på motsvarande ställen. Individer har varierande känslighet, vid olika tidpunkter, på samma punkt på foten och att en punkts känslighet tycktes stämma med problem i motsvarande organ (enligt reflexologi). Punkten för Ischias, mitt under hälen, var inte känslig på någon person jag tryckte på. Tills jag träffade en kvinna med ischias (sciatica). HON var känslig! Och närmaste dagarna sov hon bra, vilket hon inte hade gjort på många veckor.

Oj – det här håller på bli längre än jag tänkte. Måste korta ner!

Jag har stor respekt för läkare och deras förmåga att hantera akuta uppenbara skador, förgiftningar, akuta infektioner hos människor med nedsatt immunförsvar och liknande. De har också en svår roll att spela där de skall möta patienternas förhoppning att de skall fixa ett problem- utan misstag, utan osäkerhet och ofta utan krav på att patienten skall ta något ansvar i sin livsföring. Jag har inbillat mig att en läkare har, på grund av sin utbildning, rätt att använda vilken metod som helst som han/hon finner verksam för att hjälpa sina patienter. Men det finns många fall som visar att de är MYCKET hårt hållna av kollegor och myndigheter. Det finns läkare som har försökt använda EFT med god verkan, men har hotats med förlorad legitimation/prickning. Så vi måste ha förståelse för och medlidande med dem. Men det behöver inte innebär att vi måste tro på allt de säger.

Viktigt förtroendeavbrott för mig.

Vi var mycket väl förberedda för förlossningen av första barnet 1978. Vi berättade att vi ville inte att lapis, en frätande silver nitrat lösning, skulle droppas i den nyföddas ögon. Detta var annars fortfarande praxis. Till slut hade vi 2 läkare och en sköterska som höll på skälla på oss om hur oansvariga vi var. Vi försökte att sakligt beskriva att vi förstod den historiska anledning till praxisen och varför det inte längre var motiverad. (En obehandlad gonorré infektion hos mamman kunde leda till blindhet hos barn på den tiden då man inte följde upp barns hälsa efter födseln.) Men deras munnar övermannade deras öron. Tillslut lät de oss skriva på en ansvarsfriskrivning för att de inte skulle använda lapis. Men de lät oss känna att de tyckte vi var hemska.

När vårt andra barn skulle förlösas, 1983, sade vi igen ”ingen lapis”. Barnmorskan svarade ”Å, det slutade vi med för länge sedan!”

Vad lär man sig av detta?

En absolut självklar medicinsk behandling en dag kan, efter mindre än 5 år, vara något man självklart ”slutade med för länge sedan”.

Läkare är rädda att bli prickade för att inte följa praxis. Vi får försöka förstå och förlåta dem. Det kanske blir lättare då för dem att vara lite ödmjuka inför olika åsikter om livsviktiga frågor.

Alternativa fördjupningar

En gammal vän i USA berättade att han hade prostatacancer och att de tänkte operera in ”radioaktiva frön” i prostatan. Trots att jag vet att strålning kan orsaka cancer och att cancerceller (och foster och benmärgen) är mer känsliga för strålning än vanliga celler, så lät det inte som något jag kunde säga ”javisst ” till.  Jag sökte på Internet för att se om jag kunde hitta andra vägar. Jag upptäckte många alternativ och hamnade i maillistor till ett par siter. Mercola.com, Dr. Joseph Mercola,  några år senare berättade att han alltmer hade börjat använde något som hette EFT i samband med alla möjliga åkommor med goda resultat. Han gav en länk till Gary Craigs sajt, emofree.com. Där kunde man gratis få en 87-sidig manual om man skrev upp sin mail adress. Man fick ett nyhetsbrev 2-4 gånger i månaden. Det innehöll länkar till cirka 10 olika fallstudier eller andra artiklar och lite roligheter och inspirerande citat. Allt hade en oerhört trevlig stämning. De mesta kändes rätt konkret, även om några saker kunde sträcka sig åt extrem”flumm” hållet.

Jag experimenterade med det. Min hälsa har jag haft rätt god tur med för det mesta, så det var svårt att ha några tydliga ”mirakel”. Huvudvärk tycktes gå bort snabbt. Några försök med arbetskollegor blev utan resultat. En Hemglass chaufför med svår ryggvärk fick snabb lindring (se vittnesmål). Knackning på olika familjemedlemmar tycktes ge smärtlindring, plötsliga hopp i kemikunskaper, minskad rädsla. Men vanligast hos familjen: ”Skäm inte ut oss genom att knacka på folk.” Jesus lär ha sagt ”ingen kan vara profet i sitt eget land.” eller något i den stilen. Det kändes ändå som om det funkade, inte alltid, men det är så enkel så man förlorar inte mycket på att prova. Jag beställde en del av Gary Craigs DVDer. De var mycket bra.

Jag råkade ut för att varje morgon när jag gick upp att fotsulorna brände. Gruvade mig för att stiga upp. Det brukade minska när dagen fortskred. Jag kände ”Så här blir väl livet när man nu är 60+. Det kanske skall leda till att man till slut välkomnar döden.” Det fortsatte många månader. Jag strö-knackade, på EFT vis, lite för det, utan att det gick bort plötsligt. Men det gick ändå bort till slut. Tack å lov! Men jag kunde inte säkert knyta det till EFTs konto.

Jag hade sedan hälvärk i ena foten som gjorde att jag linkade något. Gick till doktor. Han skickade till sjukgymnast. Som sade att det var inte så mycket att göra med det. Fortsatte några månader. Bestämde mig för att knacka på allvar och det var borta på några veckor.

Bestämde mig för att köpa hela Gary Craigs DVD series, som tyvärr omfattade även DVD-paketet jag redan köpt. Men priset var inte hutlöst. Arbetade igenom dem. De kändes fortfarande bra. Jag tycker även om den andliga dimensionen i det hela. Men vissa moment kunde jag inte ”göra till mina”. Det var ganska mycket prat om intuition och att kunna använda muskel-testning för att öva upp det.

Omkring julen 2009(?) så fick jag en influensa som gav en kraftig hosta. Under en hostning fick jag intensivt ryggont. Jag har varit väldig förskonad från ryggproblem. Jag tror att min begränsade, men regelbunden (3 gång/vecka) yoga med solhälsning har varit nyttig. Men nu med ryggskott, kunde jag inte sitta skönt, inte resa mig, svårt att gå, svårt att ens vrida mig i sängen. Ströknackade lite med begränsad resultat ett par dagar. Sedan nästa morgon när det fortsatte efter ännu en dålig natt: Nu j—lar! Nu skall jag knacka på allvar. Ingen annan var vaken. Jag böjde mig fram så mycket jag kunde, händerna nådde knappt knäna innan ryggen sade stopp! Jag brukar kunna ta handflatorna i golvet på andra eller tredje försöket i vanliga fall! Knackade en runda. Kunde nå några mm till. Knackade en runda till. Kom en cm till. Knackade flera rundor. Försökte höja rösten, för att öka känslan. Drog in möjliga andra stressmoment. Kom några cm till varje runda. Var nu kanske 20 cm under knäna med fingertopparna. Knackade ett varv till: Försökte sträcka mig ner och när jag tittade på fingrarna på väg mot golvet så kände jag som om jag var superhjälten i Fantastic four, den så kallade gummi-mannen. Mr. Fantastic, gummimannen, Reed Richards som sätter handen i golvet utan problem! Mr fantastic - en annan version Det kändes som om mina armar blev längre och längre så jag nådde golvet utan ont. Jag provade göra en solhälsning. Det kändes lättare än nånsin, trots att jag hållit på cirka 40 år!

Nu var jag verkligen såld!

En av EFT terapeuter började jag märka mer och mer 2010. Robert Smith, RS, var väldigt annorlunda jämfört med Gary Craig, GC, på många sätt. GC var MVG elev med lycklig familj och så vidare. RS var född i en svår situation. Mamman var 14 år. Blivande styvpappan var mycket bitter. Misshandlade barnen. RS hade svårt i skolan, inte minst för att de flyttade ofta och bytte skola. Som tur var hamnade han senare hos sin mormor som var en kärleksfull pingstvän. Hon gav honom en psykologisk encyklopedi. Hon lockade honom att gå i kyrkan genom att låta honom köra bilen dit. Uppväxt med henne i ”bible belt” Oklahoma ledde honom  att gå bibelstudier. Min fru är pingstvän och jag har försökt förstå mig på Jesus som det berättas i Bibeln. Men många saker det står att Jesus sade hade jag väldigt svårt att svälja. De förklaringar jag fått av många präster har inte känts som träffande för mig. RS har haft förklaringar som knyter an till observationer om hur man får livet att fungera som har gjort att saker som ”Åt det som har, skall vara givet” har känts som riktigt (i stället för, som jag förut kände: fördj…ligt!).

I vanliga EFT, kändes det, med tiden, som ”flumfaktorn” ökade.  Jag tyckte att RSs variant, FasterEFT, hade en mycket konkret, vardagsnära sätt att förklara, som jag tyckte om. Jag gillade hans saker, trots hans grammatikaliska snedsteg och bonnig Oklahoma dialekt. Januari 2011, köpte jag hela hans DVD/bok paket. (97 DVDer! 3 böcker och några studiehäften).

Nu är jag framme i FasterEFT!  Men jag kan lägga till lite till. Jag har träffat Robert i April 2011 när han hade en 2 dagars seminarium i den Haag, Nederländerna. Jag ville se på plats om det var som i hans många videos. Förutom att se arbete med många olika problem, så var också jag en frivillig på scen! (Tema: ”inte känna att man är bra nog”) Jag har också haft en 2 timmars Skype session med Robert sommaren 2011.

Han uppmanade mig att registrera FasterEFT.se och det har jag gjort. Den håller jag på fylla sedan 2011.

Trots att sajten inte var klar, fick jag ett par fobi fall, som kändes väldigt givande. (Fobier är ”klassiska” då det var i samband med en vattenfobi som psykologen Callahan av en lycklig slump upptäckte att tryck på en akupunktur punkt befriade en kvinna han hade behandlat med alla möjliga vanliga behandlingar i 18 månader. Det var det som ledde till TFT som sedan gav EFT). 2012 hade jag mina första betalande klienter.

Jag var på 2 av dagarna på hans, tillsammans med läkaren Eric Robins, ”Heal Your Body” seminarium i Los Angeles juni 2012. Dessutom var jag på hans FasterEFT Retreat 23-25 oktober 2012 i Warsawa.

Jag har tagit Level I (2011-4-15) och II (2012-1-31) och III (2013-02-13) och en Level I live (2014) och finns i practitioners förteckning på FasterEFT.com. I september 2014 var jag på ”Heal Your Sexual Self” seminar i Belfast. Våren 2015 var jag på en Level II live (även kallad TRACK A) i Aten. Maj 2016 var jag på en ”retake” (omtagning) av Level II också i Aten.

Medlem av svenska  EFT Förbundet  sedan December 2014.